Kommunfullmäktigeledamöternas demokratisyn påverkas av uppfattat eget inflytande

Spelar kommunfullmäktigeledamöternas inflytande någon roll för deras demokratisyn? Är demokratisynen djupt rotad, eller kan den förändras i takt med att man hamnar i nya situationer och får nya uppdrag i politiken? Våra resultat visar att kommunfullmäktigeledamöter som upplever att de har mycket inflytande är mindre positiva till deltagardemokrati än ledamöter med mindre uppfattat inflytande.

Ett av huvudtemana i Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen 2008-2009 är frågan om representativ demokrati kontra deltagardemokrati. I den representativa demokratin utövar medborgarna framförallt inflytande på valdagen genom att välja politiker, medan de i deltagardemokratin förväntas vara aktiva även mellan valen genom att kontakta politiker, genomföra namninsamlingar och demonstrera, för att ge några exempel.

Vilken demokratiprincip som kommunpolitikerna ansluter sig till kan bero på många olika saker, men en av dem kan tänkas vara det egna inflytandet. Har politiker som själva uppfattar att de har mycket inflytande en annan demokratisyn än politiker med mindre uppfattar inflytande? I undersökningen fick de svarande ta ställning till om de föredrog representativ demokrati eller deltagardemokrati. I figur 12 visas balansmåttet för deltagardemokrati kontra representativ demokrati för politiker med olika värden av uppskattat eget inflytande. Ett högt positivt balansmåttsvärde indikerar att politikerna i högre grad föredrar deltagardemokrati.

Figur 12. Samband mellan kommunfullmäktigeledamöternas upplevda egna inflytande och inställning till deltagardemokrati.


Figuren visar att det finns ett tydligt samband mellan hur mycket inflytande politikerna uppfattar att de har och inställningen till deltagardemokrati. De politiker som har mest inflytande är de som i genomsnitt är mest negativa till deltagardemokrati (balansmått -66). Politiker som uppfattar att de har lite inflytande, värdena 0 och 1 på skalan, är de som är mest positiva till deltagardemokrati (-1 respektive +3). En möjlig, men något cynisk, tolkning är att de politiker som faktiskt har inflytande är nöjda med att medborgarna enbart påverkar vid valen och låter politikerna jobba ifred mellan valen. Politiker utan eget inflytande har mindre emot att medborgarna tar större plats i politiken.

Fråga till läsarna
Varför tror ni att mer inflytelserika ledamöter är mer negativa till deltagardemokrati? Instämmer ni i vår tolkning att inflytelserika ledamöter gärna vill ”jobba ifred”?

Inflytande och kunskap

Hur kunniga är de olika kommunpolitiska aktörerna om kommunpolitiken? Våra resultat visar att kommunstyrelsens ordförande upplevs vara den mest kunniga aktören, medan medborgarna anses vara minst kunniga. Kommunfullmäktigeledamöternas uppfattning om hur mycket inflytande tjänstemän bör ha står i proportion till hur kunniga tjänstemännen uppfattas vara, medan motsvarande parallell inte återfinns när det gäller medborgarnas inflytande och kunskaper.

I vårt föregående inlägg redovisade vi hur kommunfullmäktigeledamöterna uppfattade nio kommunpolitiska aktörers inflytande i kommunpolitiken. Men hur mycket kunskap om kommunpolitiska frågor har de olika aktörerna? I Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen 2008-2009 fick ledamöterna ta ställning till hur kunniga samma nio aktörer aktörer är om politiska frågor i kommunen. Svar lämnades på en skala mellan 0 (inte alls kunnig) och 10 (mycket kunnig). Med hjälp av frågan om den uppskattade kunskapen kan vi också undersöka vilka aktörer som bedöms ha mer inflytande än kunskap och vice versa. Medelvärdena för varje aktörs uppskattade kunskap redovisas i figur 11, där gula staplar visar medelvärdet för uppfattat inflytande, och blå staplar visar medelvärdet för uppfattad kunskap.

Figur 11. Kommunfullmäktigeledamöternas uppfattning om nio kommunpolitiska aktörers inflytande och kunskap. Medelvärden 0-10, 0: mycket litet inflytande/kunskap, 10: mycket stort inflytande/kunskap.


Rangordningen av aktörerna efter kunskap precis densamma som för inflytande. De aktörer som bedöms ha mycket inflytande bedöms också ha mycket kunskap. Det finns dock ett undantag: kategorin ”Du själv”. De svarande i undersökningen anger i genomsnitt att de själva har 1,2 poäng mindre inflytande än kunskap. Kommunstyrelsens ordförande och kommunstyrelsen som helhet bedöms ha mer inflytande än kunskap (+1,1 respektive +1,4). Tjänstemän, övriga kommunpolitiker, statliga myndigheter och medborgare bedöms ha ungefär lika mycket kunskap som inflytande. Det lokala näringslivet och journalister bedöms ha mindre inflytande än kunskap (-0,4 respektive -0,6).

Resultaten visar att kommunfullmäktigeledamöterna anser att de som har mest inflytande också har mycket kunskap. Men frågan är om det också bör vara så. Filosofen Platon är den kanske mest kända förespråkaren för det som brukar kallas expertstyre. I hans ögon var det Atenska folkstyret olämpligt, eftersom endast ett fåtal hade de kunskaper Platon ansåg vara nödvändiga för att styra.

Genom att kombinera kommunfullmäktigeledamöternas uppfattning om hur mycket kunskap de olika kommunpolitiska aktörerna har med hur mycket inflytande ledamöterna anser att de borde ha kan vi få en bild av hur ”Platonskt” de folkvalda politikerna tänker. Om ledamtöerna tänker som Platon borde vi finna att de ledamöter som uppfattar att en aktör har mycket kunskap också tycker att den aktören borde ha större inflytande. Om de däremot har andra argument för varför en aktör bör ha mer eller mindre inflytande borde vi inte finna något sådant samband. I figur 12 redovisas resultatet av fyra sådana analyser. I diagrammen återfinns den uppfattade kunskapen på den horisontella X-axeln och balansmåttet för om aktören borde ha mer eller mindre inflytande på den vertikala Y-axeln. En linje som pekar diagonalt uppåt höger visar att det finns ett samband mellan uppfattad kunskap och önskat inflytande. Desto brantare lutning på linjen, desto starkare samband, och desto mer stöd för Platon.

Figur 12. Samband mellan kommunfullmäktigeledamöternas uppfattning om hur mycket kunskap fyra kommunpolitiska aktörer har och vilket inflytande de anser att aktörerna borde ha.


För kommunstyrelsens ordförande och tjänstemännen finns ett tydligt samband mellan uppfattad kunskap och ökat inflytande. De kommunfullmäktigeledamöter som anser att aktörerna har mycket kunskap är också mer positivt inställda till att de ska ha ökat inflytande. Samma mönster finns också för statliga myndigheter, det lokala näringslivet och journalister som bevakar kommunpolitiken. För ”du själv” och medborgare är linjen däremot ”platt”, vilket innebär att det inte finns något samband mellan upplevd kunskap och ökat inflytande för dessa aktörer. Motsvarande figurer för alla nio aktörer finns här.

Sammantaget håller de svenska kommunfullmäktigeledamöterna inte med Platon. Kopplingen mellan kunskap och önskat inflytande återfanns framförallt för expertaktörer som bygger sin legitimitet på just kunskap. För medborgare och folkvalda aktörer är kopplingen betydligt svagare. Undantaget är kommunstyrelsens ordförande.

Frågor till läsarna
Är kommunstyrelsens ordförande den mest kunniga aktören i kommunpolitiken? Bör medborgarinflytandet stå i proportion till hur kunniga och insatta medborgarna är i kommunpolitiska frågor?

Makt och inflytande i kommunpolitiken

Vilka kommunpolitiska aktörer uppfattas ha mest inflytande och vilka bör ha mer respektive mindre inflytande? Kommunfullmäktigeledamöterna anser att kommunstyrelsens ordförande har mest inflytande medan medborgarna anses ha minst. Kvinnliga och manliga kommunpolitiker känner sig i genomsnitt lika inflytelserika. Närmare hälften av kommunfullmäktigeledamöterna anser att tjänstemännen bör ha mindre inflytande.

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket” står det först av allt i Regeringsformen. På valdagen, då folket väljer om eller väljer nya representanter, är detta givetvis sant. Men hur ser det ut mellan valen, i politikens vardag? Har medborgarna inflytande även då, eller är då makten helt överlämnad till de folkvalda representanterna? I Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen 2008-2009 ställdes ett antal frågor om makt och inflytande i kommunpolitiken. Frågorna ger naturligtvis inga definitiva svar på hur inflytelserika de olika aktörerna verkligen är. Däremot säger de något om hur inflytelserika de olika aktörerna uppfattas vara bland kommunfullmäktigeledamöterna.

Kommunfullmäktigeledamöterna i undersökningen fick för nio olika aktörer ta ställning till hur stort inflytande var och en av aktörerna har över kommunens politiska verksamhet. De nio aktörerna var kommunstyrelsen, kommunstyrelsens ordförande, övriga kommunpolitiker, tjänstemännen, medborgarna, statliga myndigheter, det lokala näringslivet, journalister som bevakar kommunpolitiken och ”Du själv”. Svaren lämnades på en elvagradig skala från 0 (har inget inflytande alls) till 10 (har mycket stort inflytande). I figur 9 har de nio aktörerna rangordnats efter genomsnittligt uppfattat inflytande. Ett högre medeltal indikerar att fullmäktigeledamöterna uppfattar aktören som mer inflytelserik.


Figur 9. Kommunfullmäktigeledamöternas uppfattning om nio kommunpolitiska aktörers inflytande. Medelvärden 0-10, 0: mycket litet inflytande, 10: mycket stort inflytande.


Föga förvånande menar svenska kommunfullmäktigeledamöter att kommunstyrelsens ordförande och kommunstyrelsen är de mest inflytelserika aktörerna i kommunpolitiken (medeltal 8,7 respektive 8,6). Därefter är det ett hopp ner till tjänstemännen (6,8). Tjänstemännen uppfattas med andra ord som mer inflytelserika än övriga kommunpolitiker (6,2). Medeltalet för ”Du själv” var 6,1. De fyra aktörer som agerar utanför kommunhuset uppfattas som de minst inflytelserika. Statliga myndigheter (5,8), det lokala näringslivet (5,1) och journalister som bevakar kommunpolitiken (4,8) återfinns kring mitten på skalan. Medborgarna uppfattas ha minst inflytande över kommunens politiska verksamhet bland de aktörer vi frågat om (4,4).

Med hjälp av svaren på frågan om hur inflytelserik ”Du själv” kan vi få en bild av hur inflytelserika olika kategorier av politiker uppfattar att de är. Föga förvånande uppfattar ledamöter i kommunstyrelsen och ledamöter från den styrande majoriteten att de har mer inflytande än kommunfullmäktigeledamöter som inte ingår i kommunstyrelsen och som är i opposition. Kommunpolitiken framstår också som relativt jämställd. I genomsnitt finns det väldigt små skillnader mellan kvinnors och mäns upplevda inflytande (6,2 för kvinnliga politiker och 6,1 för manliga). Också inom partierna är skillnaderna mellan hur inflytelserika kvinnliga och manliga ledamöter uppfattar sig mycket små.

Hur anser då kommunfullmäktigeledamöterna att inflytandet bör vara? Vilka aktörer bör ha mer respektive mindre inflytande? För var och en av de nio aktörerna ställde vi frågan ”Anser du att någon eller några av aktörerna bör ha mer eller mindre inflytande över kommunens politiska verksamhet?”. Svarsalternativen var ”bör ha mindre inflytande”, ”bör ha samma inflytande som idag” och ”bör ha mer inflytande”. I figur 10 redovisas kommunfullmäktigeledamöternas syn på hur inflytandet för olika aktörer bör förändras.

Figur 10. Kommunfullmäktigeledamöternas inställning till vilka av nio kommunpolitiska aktörer som bör ha mer respektive mindre inflytande. För varje aktör redovisas procentandelen som angett respektive svarsalternativ samt ett balansmått.

Kommentar: Balansmåttet har beräknats genom att ta andelen som anser att aktören bör ha mer inflytande minus andelen som anser att aktören bör ha mindre inflytande, och kan således variera mellan -100 (alla anser att aktören bör ha mindre inflytande) och +100 (alla anser att aktören bör ha mer inflytande).

Kommunfullmäktigeledamöterna anser framförallt att det är medborgarna som bör ha mer inflytande än idag. De som anser att medborgare bör ha mer inflytande är 46 procentenheter fler än de som anser att de bör ha mindre inflytande (47 minus 1 = 46). Majoriteten (52 procent) anser dock att medborgarna bör ha samma inflytande som idag, och det gäller också för alla andra aktörer: Mer än hälften av kommunfullmäktigeledamöterna anser att inflytandet för de olika aktörerna bör vara samma som idag. Det är lika många kommunfullmäktigeledamöter som anser att kommunstyrelsen bör ha mer inflytande som anser att kommunstyrelsen bör ha mindre inflytande. Den aktör som ledamöterna framförallt anser bör ha mindre inflytande är tjänstemännen: Hela 44 procent av Sveriges kommunfullmäktigeledamöter anser att tjänstemännen bör ha mindre inflytande idag, medan endast 2 procent anser att de bör ha mer.

De ledamöter som uppgett att de är heltidspolitiker är dock inte lika negativt inställda till tjänstemännens inflytande som fritidspolitiker (balansmått -36 jämfört med -42 bland fritidspolitiker), men desto mer negativa till journalisters inflytande (balansmått -47 jämfört med -37 bland fritidspolitiker).

Frågor till läsarna
Känner ni igen den här bilden av olika kommunpolitiska aktörers inflytande? Stämmer det med era erfarenheter att manliga och kvinnliga kommunfullmäktigeledamöter har lika mycket inflytande? Varför tror ni att så många kommunfullmäktigeledamöter anser att tjänstemännen bör ha mindre inflytande?