Kommunfullmäktigeledamöternas mellanmänskliga tillit och inställning till samverkan

Medverkan i kommunalförbund och regionala utvecklingsnätverk medför samarbete med människor som kommunfullmäktigeledamöterna inte känner personligen. Våra resultat visar att ledamöter med högre tillit till andra människor är mer positiva till kommunalförbund och regionala utvecklingsnätverk.

Mellanmänsklig tillit innebär att man i hög utsträckning anser att det går att lita på andra människor. Studier visar att områden där människor litar på varandra fungerar bättre: de har högre ekonomisk utveckling, mer välfungerade demokrati och lägre grad av korruption. Förklaringen är att många aktiviteter underlättas när det finns mellanmänsklig tillit (Rothstein 2009). Ett exempel är affärer mellan företag. Vanligtvis sker inte leverans av varor eller tjänster samtidigt som betalningen. För att transaktionen ska kunna genomföras krävs det att den ena parten litar på att den andra parten så småningom kommer att betala för varorna. Om så inte är fallet uteblir transaktionen, till nackdel för båda parter.

Kommunalförbund och regionala utvecklingsnätverk handlar om att samarbeta. I det första fallet med andra kommuner, och i det andra fallet med till exempel näringsliv, universitet och statliga myndigheter i regionen. Alla samarbeten medför en viss risk för de deltagande parterna. Deltagarna kommer med största sannolikhet bidra olika mycket till samarbetet, och ingen vill vara den som de andra åker snålskjuts på. Politiker med grundinställningen att andra människor inte går att lita på är antagligen mer försiktiga när det gäller att gå in i samarbeten med andra aktörer än politiker som generellt sett anser att det går att lita på andra människor.

I Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen ställde vi frågan ”Enligt din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?”. I figur 20 redovisas den genomsnittliga inställningen till kommunalförbund, samarbete med privata serviceentreprenörer och regionala utvecklingsnätverk bland politiker med olika stor tillit till andra människor.

Figur 20. Sambandet mellan kommunfullmäktigeledamöternas tillit till andra människor och inställning till kommunalförbund, samarbete med privata serviceentreprenörer och regionala utvecklingsnätverk.


Resultaten i figuren visar att det finns ett samband mellan tillit till andra människor och inställningen till kommunalförbund och regionala utvecklingsnätverk. Ledamöter som i högre grad anser att det går att lita på andra människor är mer positiva till att medverka i kommunalförbund och regionala utvecklingsnätverk. Ledamöter med högst grad av tillit till andra människor är ungefär två steg mer positiva på den elvagradiga skalan till både kommunalförbund och regionala utvecklingsnätverk än ledamöterna med lägst grad av tillit. För samarbete med privata serviceentreprenörer är linjen betydligt plattare – en viss tendens till att ledamöter med hög tillit är mer positiva till samarbete med privata serviceentreprenörer kan urskönjas, men inte alls lika tydligt som för kommunalförbund och regionala utvecklingsnätverk.

Fråga till läsarna
Instämmer ni i att mellankommunala samarbeten och regionala utvecklingsnätverk kräver ett visst mått av tillit till andra människor? Har ni erfarenheter av situationer där detta varit ett problem?

Referens
Rothstein, Bo (2009): ”Tillitens mekanismer.” I Sören Holmberg & Lennart Weibull (red) Svensk Höst.