Kommunfullmäktigeledamöternas demokratisyn påverkas av uppfattat eget inflytande

Spelar kommunfullmäktigeledamöternas inflytande någon roll för deras demokratisyn? Är demokratisynen djupt rotad, eller kan den förändras i takt med att man hamnar i nya situationer och får nya uppdrag i politiken? Våra resultat visar att kommunfullmäktigeledamöter som upplever att de har mycket inflytande är mindre positiva till deltagardemokrati än ledamöter med mindre uppfattat inflytande.

Ett av huvudtemana i Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen 2008-2009 är frågan om representativ demokrati kontra deltagardemokrati. I den representativa demokratin utövar medborgarna framförallt inflytande på valdagen genom att välja politiker, medan de i deltagardemokratin förväntas vara aktiva även mellan valen genom att kontakta politiker, genomföra namninsamlingar och demonstrera, för att ge några exempel.

Vilken demokratiprincip som kommunpolitikerna ansluter sig till kan bero på många olika saker, men en av dem kan tänkas vara det egna inflytandet. Har politiker som själva uppfattar att de har mycket inflytande en annan demokratisyn än politiker med mindre uppfattar inflytande? I undersökningen fick de svarande ta ställning till om de föredrog representativ demokrati eller deltagardemokrati. I figur 12 visas balansmåttet för deltagardemokrati kontra representativ demokrati för politiker med olika värden av uppskattat eget inflytande. Ett högt positivt balansmåttsvärde indikerar att politikerna i högre grad föredrar deltagardemokrati.

Figur 12. Samband mellan kommunfullmäktigeledamöternas upplevda egna inflytande och inställning till deltagardemokrati.


Figuren visar att det finns ett tydligt samband mellan hur mycket inflytande politikerna uppfattar att de har och inställningen till deltagardemokrati. De politiker som har mest inflytande är de som i genomsnitt är mest negativa till deltagardemokrati (balansmått -66). Politiker som uppfattar att de har lite inflytande, värdena 0 och 1 på skalan, är de som är mest positiva till deltagardemokrati (-1 respektive +3). En möjlig, men något cynisk, tolkning är att de politiker som faktiskt har inflytande är nöjda med att medborgarna enbart påverkar vid valen och låter politikerna jobba ifred mellan valen. Politiker utan eget inflytande har mindre emot att medborgarna tar större plats i politiken.

Fråga till läsarna
Varför tror ni att mer inflytelserika ledamöter är mer negativa till deltagardemokrati? Instämmer ni i vår tolkning att inflytelserika ledamöter gärna vill ”jobba ifred”?