Hur kunniga är de olika kommunpolitiska aktörerna om kommunpolitiken? Våra resultat visar att kommunstyrelsens ordförande upplevs vara den mest kunniga aktören, medan medborgarna anses vara minst kunniga. Kommunfullmäktigeledamöternas uppfattning om hur mycket inflytande tjänstemän bör ha står i proportion till hur kunniga tjänstemännen uppfattas vara, medan motsvarande parallell inte återfinns när det gäller medborgarnas inflytande och kunskaper.
I vårt föregående inlägg redovisade vi hur kommunfullmäktigeledamöterna uppfattade nio kommunpolitiska aktörers inflytande i kommunpolitiken. Men hur mycket kunskap om kommunpolitiska frågor har de olika aktörerna? I Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen 2008-2009 fick ledamöterna ta ställning till hur kunniga samma nio aktörer aktörer är om politiska frågor i kommunen. Svar lämnades på en skala mellan 0 (inte alls kunnig) och 10 (mycket kunnig). Med hjälp av frågan om den uppskattade kunskapen kan vi också undersöka vilka aktörer som bedöms ha mer inflytande än kunskap och vice versa. Medelvärdena för varje aktörs uppskattade kunskap redovisas i figur 11, där gula staplar visar medelvärdet för uppfattat inflytande, och blå staplar visar medelvärdet för uppfattad kunskap.
Figur 11. Kommunfullmäktigeledamöternas uppfattning om nio kommunpolitiska aktörers inflytande och kunskap. Medelvärden 0-10, 0: mycket litet inflytande/kunskap, 10: mycket stort inflytande/kunskap.
Rangordningen av aktörerna efter kunskap precis densamma som för inflytande. De aktörer som bedöms ha mycket inflytande bedöms också ha mycket kunskap. Det finns dock ett undantag: kategorin ”Du själv”. De svarande i undersökningen anger i genomsnitt att de själva har 1,2 poäng mindre inflytande än kunskap. Kommunstyrelsens ordförande och kommunstyrelsen som helhet bedöms ha mer inflytande än kunskap (+1,1 respektive +1,4). Tjänstemän, övriga kommunpolitiker, statliga myndigheter och medborgare bedöms ha ungefär lika mycket kunskap som inflytande. Det lokala näringslivet och journalister bedöms ha mindre inflytande än kunskap (-0,4 respektive -0,6).
Resultaten visar att kommunfullmäktigeledamöterna anser att de som har mest inflytande också har mycket kunskap. Men frågan är om det också bör vara så. Filosofen Platon är den kanske mest kända förespråkaren för det som brukar kallas expertstyre. I hans ögon var det Atenska folkstyret olämpligt, eftersom endast ett fåtal hade de kunskaper Platon ansåg vara nödvändiga för att styra.
Genom att kombinera kommunfullmäktigeledamöternas uppfattning om hur mycket kunskap de olika kommunpolitiska aktörerna har med hur mycket inflytande ledamöterna anser att de borde ha kan vi få en bild av hur ”Platonskt” de folkvalda politikerna tänker. Om ledamtöerna tänker som Platon borde vi finna att de ledamöter som uppfattar att en aktör har mycket kunskap också tycker att den aktören borde ha större inflytande. Om de däremot har andra argument för varför en aktör bör ha mer eller mindre inflytande borde vi inte finna något sådant samband. I figur 12 redovisas resultatet av fyra sådana analyser. I diagrammen återfinns den uppfattade kunskapen på den horisontella X-axeln och balansmåttet för om aktören borde ha mer eller mindre inflytande på den vertikala Y-axeln. En linje som pekar diagonalt uppåt höger visar att det finns ett samband mellan uppfattad kunskap och önskat inflytande. Desto brantare lutning på linjen, desto starkare samband, och desto mer stöd för Platon.
Figur 12. Samband mellan kommunfullmäktigeledamöternas uppfattning om hur mycket kunskap fyra kommunpolitiska aktörer har och vilket inflytande de anser att aktörerna borde ha.
För kommunstyrelsens ordförande och tjänstemännen finns ett tydligt samband mellan uppfattad kunskap och ökat inflytande. De kommunfullmäktigeledamöter som anser att aktörerna har mycket kunskap är också mer positivt inställda till att de ska ha ökat inflytande. Samma mönster finns också för statliga myndigheter, det lokala näringslivet och journalister som bevakar kommunpolitiken. För ”du själv” och medborgare är linjen däremot ”platt”, vilket innebär att det inte finns något samband mellan upplevd kunskap och ökat inflytande för dessa aktörer. Motsvarande figurer för alla nio aktörer finns här.
Sammantaget håller de svenska kommunfullmäktigeledamöterna inte med Platon. Kopplingen mellan kunskap och önskat inflytande återfanns framförallt för expertaktörer som bygger sin legitimitet på just kunskap. För medborgare och folkvalda aktörer är kopplingen betydligt svagare. Undantaget är kommunstyrelsens ordförande.
Frågor till läsarna
Är kommunstyrelsens ordförande den mest kunniga aktören i kommunpolitiken? Bör medborgarinflytandet stå i proportion till hur kunniga och insatta medborgarna är i kommunpolitiska frågor?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det känns lite snävt att endast närma sig de här siffrorna ur ett "Platonskt" perspektiv - att bara fråga sig om det är rätt att "ge makt till kunskapen" eller inte, och att inte se siffrorna som ganska talande för att "kunskap är makt".
SvaraRaderaDet känns inte så överraskande att de här siffrorna ser ut som de gör, det intressanta när kopplingen visas så tydligt som det görs härovan är om det finns något intresse i att försöka att ändra på dem?
Om medborgare saknar kunskap om politik och om hur de får inflytande är det ganska givet att de heller inte kan utöva detta inflytande.
Om det finns en vilja att inte utgå ifrån Platons idéer så kan det väl vara en idé att ge medborgarna en möjlighet att påverka politiken genom att ge dem en möjlighet att förstå sig på den?