Kommunpolitiker tycker om medborgardialog

De regelbundet återkommande valen är den representativa demokratins högtidsdagar. Det är då som medborgarna på en gång kan blicka bakåt och utkräva ansvar för den politik som har förts och blicka framåt och rösta på de program och de vallöften som de vill se förverkligade.

Men det finns också någonting mindre flärdfullt och mindre uppmärksammat som skulle kunna kallas för den representativa demokratins vardag, eller kort och gott mellanvalsdemokrati (Brothén & Gilljam 2006). Och en väl fungerande representativ demokrati utesluter inte, utan snarast kräver, att det finns någon form av relationer och kommunikation mellan medborgare och representanter även mellan valen. Det är den typen av mellanvalskommunikation som står i centrum i det här inlägget.

I 2008-2009 års Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökning ställdes flera olika frågor om de förtroendevaldas syn på medborgardialog i mellanvalsdemokratin. Vi börjar med frågorna om när i den politiska beslutsprocessen från ax till limpa som kommunfullmäktigeledamöterna tycker det är viktigast respektive mindre viktigt med medborgardialog. Vi frågade om totalt sju olika faser eller stadier i beslutsprocessen – från när initiativ och idéer väcks tidigt i processen, via utredning, beslut och genomförande, till när beslutet efter en tid utvärderas. Svaren lämnades på en skala från 0 (inte alls viktigt) till 10 (mycket viktigt). Resultaten från dessa viktighetbedömningar redovisas i figur 7 där de olika faserna är ordnade efter när i den politiska beslutsprocessen de ligger.

Figur 7. Kommunfullmäktigeledamöternas inställning till hur viktigt det är med medborgardialog i olika skeden av den politiska beslutsprocessen (medeltal från 0-10).

Kommentar: Enkätrågan löd ”Hur viktigt tycker du att det är att föra dialog med medborgarna i följande skeden av den politiska beslutsprocessen?”. Svarsalternativen gick från 0 (Inte alls viktigt) till 10 (Mycket viktigt).

Sveriges kommunfullmäktigeledamöter tycker att det är viktigast med medborgardialog i slutet och i början av den politiska beslutsprocessen. Medborgardialog är som allra viktigast när beslut efter en tid utvärderas (medelvärde 8,2 på viktighetsskalan från 0 till 10) och därefter när initiativ och idéer väcks tidigt i processen (7,9), när utredningar inför beslut genomförs (7,8) och när beslutsförslag diskuteras inför beslutsfattande (7,5). De faser i beslutsprocessen där ledamöterna bedömer att medborgardialog relativt sett är mindre viktigt är när beslutsförslag formuleras (6,6), när besluts fattas (6,2) och när förvaltningen genomför beslut (6,0).

Det är knappast förvånande att kommunfullmäktigeledamöterna tycker det är viktigt med medborgerlig input i beslutsprocessens tidiga skeden och när beslutscirkeln så att säga sluts och besluten skall omprövas. Och det är inte heller förvånande att ledamöterna vill vara relativt sett mer i fred med sin huvuduppgift att fatta beslut. Det som möjligen överraskar är att förvaltningsgenomförande är den fas i beslutsprocessen där medborgardialog bedöms som relativt sett minst viktig. Trots alla olika former av brukarråd och brukarstyrelser kopplade till den kommunala förvaltningens genomförandeled som vuxit fram under de senaste 20 åren, är det paradoxalt nog just i förvaltningsledet som kommunfullmäktigeledamöterna tycker det är minst viktigt med medborgardialog.

Fråga till läsarna
Hur kommer det sig att medborgardialog anses vara minst viktigt när förvaltningen genomför de fattade besluten? Är det kanske förvaltningen som ska föra den typen av medborgardialog?

Referens
Brothén, Martin och Mikael Gilljam (2006): Mellanvalsdemokrati. I Hanna Bäck & Mikael Gilljam (red) Valets mekanismer. Malmö: Liber.