måndag 10 maj 2010

Kommunpolitiker tycker om rikspolitik

I det här inlägget redovisar vi vad kommunpolitiker från olika partier tycker i en rad rikspolitiska frågor. För första gången kan vi också ge en bild av vad Sverigedemokraternas ledamöter står i olika frågor. När vi jämför med medborgarnas åsikter hittar vi den största skillnaden i frågan om flyktingmottagning.

I förra veckans inlägg redovisade vi hur kommunpolitiker placerade sig själva längs den ideologiska vänster-högerdimensionen. Det är nu dags att ta steget över till ledamöternas åsikter i konkreta sakfrågor. Vi inleder med en redovisning av åsikter i rikspolitiska frågor. De därpå följande inläggen kommer att handla om vad ledamöterna tycker i kommunpolitiska sakfrågor och i frågor om kommunpolitikens spelregler.

Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen innehöll åtta frågor om rikspolitik som alla var formulerade i termer av förslag. Avsikten med urvalet av frågor var att inte enbart fokusera på de mest centrala politikområdena, vilket innebär att endast två av de åtta frågorna – förslagen om att minska inkomstskillnaderna och att minska den offentliga sektorn – klart och tydligt hör hemma på den dominerande vänster-högerdimensionen. De övriga sex frågorna handlade också om viktiga politikområden men var samtidigt tänkta att fånga in opinionsläget i frågor som kan sägas ”gå på tvärs” mot eller ligger något vid sidan om vänster-högerdimensionen. Dessa frågor handlade om förslagen att minska försvarsutgifterna, ta emot färre flyktingar, satsa på ett miljövänligt samhälle, öka jämställdheten mellan kvinnor och män, införa euron som valuta och att på sikt avveckla kärnkraften.

Kommunfullmäktigeledamöternas åsikter om de åtta förslagen redovisas i figur 3. Förslagen är rangordnade från det mest till det minst populära förslaget enligt ett balansmått som visar andelen ledamöter som tycker att ett förslag är mycket eller ganska bra minus andelen ledamöter som tycker förslaget är mycket eller ganska dåligt. Balansmåttet kan med andra ord variera mellan +100 (alla är positiva) och -100 (alla är negativa).

Figur 3. Kommunpolitikers inställning till åtta rikspolitiska förslag.

Det klart mest populära förslaget bland 2008-2009 års kommunfullmäktigeledamöter var att satsa på ökad jämställdhet mellan kvinnor och män (balansmått +80) följt av förslaget att minska inkomstskillnaderna i samhället (+48). Ledamöterna var också i huvudsak positiva till att förslagen att införa euron som valuta (+21) och att satsa på ett miljövänligt samhälle (+16) och marginellt mer positiva än negativa till förslagen att minska försvarsutgifterna (+6) och att på sikt avveckla kärnkraften (+3). Kommunfullmäktigeledamöterna var däremot svagt negativa till att förslaget att minska den offentliga sektorn (-12) och klart negativa till förslaget att ta emot färre flyktingar (-40).

Föga förvånande finns det stora åsiktsskillnader mellan de olika partiernas kommunfullmäktigeledamöter, vilket innebär att frågorna kan sägas vara klart partipolitiserade. Graden av partipolitisering mäts här med hjälp av sambandsmåttet Eta2, där ett högt värde innebär att det finns stora åsiktsskillnader mellan ledamöter från olika partier. De mest partipolitiserade förslagen är i tur och ordning de två vänster-högerfrågorna om att minska den offentliga sektorn (Eta2=0,55) och att minska inkomstskillnaderna (Eta2=0,41) och förslaget att på lång sikt avveckla kärnkraften (Eta2=0,35). De minst partiskiljande förslagen är att minska försvarsutgifterna (Eta2=0,14) och att öka jämställdheten (Eta2=0,15).


Den största åsiktsmässiga spännvidden återfinns genomgående mellan kommunfullmäktigeledamöter från antingen Vänsterpartiet eller Miljöpartiet och ledamöter från antingen Moderaterna, Sverigedemokraterna eller Folkpartiet. Trots att vi i ett tidigare inlägg sett att Sverigedemokraternas ledamöter i genomsnitt placerar sig själva nära mitten på vänster-högerdimensionen (5,7 på en skala från 0 till 10) hittar vi dem nu längst eller näst längst ut på åsiktsflanken i fyra av de åtta frågorna. Sverigedemokraternas ledamöter är mest negativa till flyktingmottagning och jämställdhet, näst mest negativa till euron, och mest positiva till försvaret.

Fem av de rikspolitiska förslagsfrågorna i 2008-2009 års kommun- och landstingsfullmäktigeundersökning har även ställts till ett riksrepresentativt urval av medborgare inom ramen för 2008 års SOM-undersökning. För tre av dessa frågor – om offentlig sektor, jämställdhet och kärnkraftsavveckling – är åsiktsöverensstämmelsen mellan kommunpolitiker och medborgare nästan perfekt (skillnaden uppgår till försumbara 2, 1 respektive 1 balansmåttsenhet). När det gäller förslaget att på sikt avveckla kärnkraften är medborgarna något mer positiva än kommunpolitikerna (balansmått +32 mot +16). Den största åsiktsskillnaden återfinns här för förslaget att ta emot färre flyktingar där medborgarna är klart positiva (+57) medan kommun-politikerna är klart negativa (-40).

Fråga till läsarna
Känner ni som är partipolitiskt aktiva igen er i de här åsiktsmönstren? Är Sverigedemokraternas åsiktsmönster det ni hade förväntat er?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar