Fullmäktigeledamöternas senioritet och inflytande

Hur stort inflytande en kommunfullmäktigeledamot upplever sig ha i kommunpolitiken förklaras till stor del av tre viktiga faktorer: vilken position ledamoten har i den kommunala politiska hierarkin, om ledamoten tillhör kommunens styrande majoritet eller oppositionen samt senioritet, det vill säga hur många år som ledamoten har haft förtroendeuppdrag.

I tidigare inlägg har vi behandlat vilka förtroendeuppdrag ledamöter i fullmäktige har utöver sitt parlamentariska mandat. De politiska organisationerna i kommuner och landsting har i mycket en hierarkisk prägel där somliga uppdrag är mer inflytelserika än andra, och nya ledamöter inte kan förvänta sig att få tunga positioner i början av sin politiska karriär. Men hur mycket skiljer det mer precist i upplevt inflytande mellan olika positioner, och hur många år tar det att göra politisk karriär?

Vi kan med hjälp av resultat från vår enkät konstatera att den genomsnittlige kommunfullmäktigeledamoten vid svarstillfället hade haft förtroendeuppdrag i kommunen i 14,6 år. Eftersom undersökningen genomfördes drygt två år in på mandatperioden 2006-2010 betyder det att genomsnittsledamoten påbörjat sin kommunpolitiska bana två mandatperioder tidigare.

Men hur lång tid tar det då att nå de kommunalpolitiska toppositionerna? I figur 16 redovisas resultat som besvarar den frågan.

Figur 16: Kommunfullmäktigeledamöters senioritet (antal år som förtroendevalda) efter högsta politiska uppdrag.

Kommentar: Staplarna anger medelvärdet för det antal år ledamöterna angav på frågan ”I hur många år har du sammanlagt haft politiska förtroendeuppdrag i din kommun?”. I figuren är ledamöterna grupperade efter sitt högsta politiska uppdrag i kommunen och staplarna är sorterade efter medelvärdets storlek. Antal svarande var 8033.

Resultaten visar att det finns en seniorietstrappa där ledamöter i styrelsen och de som har presidieposter i nämnder normalt har haft uppdrag i kommunen motsvarande en mandatperiod längre än kollegor på lägre positioner. Presidieposter i styrelsen kräver ytterligare en mandatperiods tjänstgöring och för att nå posten som ordförande i fullmäktige krävs ännu en.

Det finns alltså ett tydligt samband mellan år i politiken och vilka formella positioner ledamöterna har. Men hur ser relationen ut mellan senioritet och formella positioner å ena sidan och reellt inflytande å den andra?

I vår enkät fick fullmäktigeledamöterna gradera hur de upplevde omfattningen av sitt personliga inflytande över kommunens politiska verksamhet på en skala från 0 (inget inflytande alls) till 10 (mycket stort inflytande). Tack vare dessa svar har vi möjlighet att jämföra upplevt inflytande bland ledamöter med olika positioner och med olika grad av senioratet. I tabell 15 nedan redovisas resultaten av en sådan analys, och här vägs också in om ledamöterna tillhör den styrande majoriteten eller oppositionen i kommunen.



Föga förvånande finns ett starkt samband mellan vilken position en ledamot har och vilket inflytande vederbörande upplever sig ha över kommunens politiska verksamhet. I tabellen ser vi att den grupp som upplever sig ha absolut högst inflytande är kommunstyrelsens ordförande (8,8 på en skala från 0 till 10). I fråga om självuppskattat inflytande har KSO därmed ett klart försteg framför de tre uppdragskategorier som kommer därnäst: nämndordförande (7,5), styrelsens vice ordförande (7,4) och fullmäktiges ordförande (7,3).

Efter dessa ledamöter med toppuppdrag är det ett större steg ner till nästa kategori av förtroendeuppdrag på mellanhög nivå, närmare bestämt styrelseledamöter (med ett upplevt inflytande på 6,3), vice ordförande i fullmäktige (6,3) och vice ordförande i nämnder (6,2). Styrelseersättare upplever sitt inflytande exakt lika högt som ordinarie ledamöter i nämnder (båda 5,7), som i sin tur upplever sig ha något mer inflytande än nämndersättare (5,3). Den grupp som upplever sig ha lägst inflytande är de ledamöter som saknar andra uppdrag än det i fullmäktige (5,1).

I tabellen redovisas även hur ledamöter på olika positioner bedömer sitt inflytande beroende på om de tillhör sin kommuns regerande majoritet eller oppositionen. Analysen visar att oppositionsledamöter i genomsnitt bedömer sitt inflytande som 1,4 skalsteg lägre än majoritetsledamöter på den elvagradiga skalan (6,8 minus 5,4). Denna skillnad är tämligen konstant oavsett vilken position man har. Det innebär till exempel att den upplevda inflytelsegraden hos oppositionsledamöter i styrelsen ligger på ungefär samma nivå som bland majoritetspolitiker som är nämndersättare eller inte har något ytterligare uppdrag.

I tabellen görs också jämförelser mellan ledamöter på olika positioner som haft förtroendeuppdrag i kommunen i 11 år eller längre (vilket 55 procent av ledamöterna har) eller 10 år eller kortare tid (45 procent). Här ser vi att skillnaden i upplevt inflytande mellan dessa grupper motsvarar 0,7 skalsteg på den elvagradiga infytandeskalan (6,5 minus 5,8), vilket betyder att effekten av senioritet mätt på detta sätt är hälften så stor som effekten av att tillhöra majoriteten i kommunen. Senioritetseffeken är något större bland oppositionsledamöter än bland ledamöter som representerar majoriteten i kommunen. Den enda uppdragskategori där mer seniora ledamöter upplever sig har lägre inflytande än de juniora är bland ordförande i fullmäktige. En möjlig tolkning är här att KFO på somliga håll kan vara en reträttposition i karriärens slutskede för äldre politiker som tidigare varit ledande, medan mer juniora ledamöter på denna position på ett annat sätt kan utveckla posten till en politisk plattform för inflytande i politiken.

Fråga till läsarna
Våra resultat visar att det i de flesta fall tar många år innan en politiker når de mer prestigefyllda uppdragen i en kommun. Oavsett vilket uppdrag man har upplever politiker som varit med längre att de har ett större inflytande än nykomlingar. Är det en rimlig ordning?