I ett tidigare inlägg konstaterade vi att kommunfullmäktigeledamöter i genomsnitt var positivt inställda till privatiseringar. Men förändras politikernas inställning när de konfronteras med privatiseringar i verkligheten? Genom att jämföra politiker med mycket och liten erfarenhet av privatisering kan vi undersöka om inställningen framförallt är ideologiskt grundad och bestämd på förhand eller en faktiskt utvärdering av hur väl privatiseringar fungerar.
I figur 18 redovisas den genomsnittliga inställningen till privatiseringar bland kommunfullmäktigeledamöterna i alla svenska kommuner (0 mycket negativ, 10 mycket positiv), ordnade efter andelen privatiserad kommunal verksamhet i kommunen. Varje punkt symboliserar en kommun.
Figur 18. Samband mellan andel privatiserad verksamhet och genomsnittlig inställning till privatiseringar i svenska kommuner.
Det finns ett samband mellan hur mycket verksamhet en kommun köper in från privata serviceentreprenörer och den genomsnittliga inställningen till privatiseringar. Ju mer verksamhet som köps in, desto mer positiva till privatiseringar tenderar kommunfullmäktigeledamöterna i kommunen att vara, vilket illustreras av den utritade regressionslinjen (Pearsons r = 0,30). Utifrån det här resultatet skulle vi kunna dra slutsatsen att politiker blir mer positiva till privatiseringar av att uppleva dem i sin egen kommun. Men ännu troligare är att sambandet är det omvända: Politiker som på förhand är positivt inställda till privatiseringar arbetar sannolikt för att införa dem i sin kommun.
Eftersom vi vet att inställningen till privatiseringar är nära förknippat med partitillhörighet kan ett sätt att komma åt problemet om vad som påverkar vad vara att göra om jämförelsen, fast inom partier. Vi jämför till exempel socialdemokrater i kommuner med liten andel köpt verksamhet med socialdemokrater i kommuner med hög andel köpt verksamhet. Eftersom vi kan förvänta oss att socialdemokrater har ungefär samma ideologiska ståndpunkt kan eventuella skillnader dem emellan antagligen härledas till erfarenhet av privatiseringar. I figur 19 och 20 redovisas den genomsnittliga inställningen till privatiseringar bland socialdemokrater respektive moderater, ordnade efter andelen privatiserad verksamhet i kommunen.
Figur 19. Samband mellan andel privatiserad verksamhet och genomsnittlig inställning till privatiseringar bland socialdemokratiska kommunfullmäktigeledamöter i svenska kommuner.
Figur 20. Samband mellan andel privatiserad verksamhet och genomsnittlig inställning till privatiseringar bland moderata kommunfullmäktigeledamöter i svenska kommuner.
När vi delar upp svaren efter partitillhörighet ser vi att sambandet mellan andelen privatiserad verksamhet i kommunen och inställningen till privatiseringar försvinner. Socialdemokratiska kommunfullmäktigeledamöter i kommuner med hög andel privatiserad verksamhet skiljer sig inte signifikant från sina partikamrater i kommuner med låg andel köpt verksamhet. Moderata kommunfullmäktigeledamöter är generellt sett mer positiva än socialdemokratiska ledamöter, men det finns ingen skillnad mellan moderata ledamöter i kommuner med hög andel privatiserad verksamhet jämfört med moderata ledamöter i kommuner med låg andel privatiserad verksamhet. Resultatet är detsamma också för alla andra partier.
Anledningen till att det i figur 18 finns ett samband mellan andel privatiserad verksamhet i en kommun och genomsnittlig inställning till privatiseringar är alltså att det i kommunerna med hög andel privatiserad verksamhet finns många fler moderater och ledamöter från andra privatiseringsvänliga partier i kommunfullmäktige än i kommuner med låg andel privatiserad verksamhet. Inställningen till privatiseringar verkar alltså främst avgöras av ideologi, och inte av egna erfarenheter.
Fråga till läsarna
Instämmer ni i slutsatsen att inställningen till privatiseringar framförallt är ideologisk och inte baserad på erfarenhet?
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar