I ett antal tidigare inlägg har vi fokuserat på kommunfullmäktigeledamöternas åsikter om politik och demokrati. Med detta inlägg introduceras ett nytt tema, som handlar om ledamöternas personliga bakgrund och sociala tillhörighet. Och vi börjar med en av de mest centrala kategorierna – ledamöternas ursprung.
Varje mandatperiod sammanställer SCB i samarbete med SKL rapporter över de folkvaldas sociala tillhörighet, till exempel deras etniska härkomst (den senaste rapporten finns här). Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen kan här bidra med fördjupade och mer detaljerade kunskaper om de folkvaldas bakgrund.
När vi analyserar ledamöters ursprung tänker vi i första hand på den etniska bakgrunden. Men det är också relevant att notera att man kan migrera inom ett land. Bland de folkvalda är det en majoritet, närmare bestämt 55 procent av kommunpolitikerna och 56 procent av landstingspolitikerna, som är inflyttade till den kommun där de nu bor.
Variationen mellan kommunerna är dock stor. Den kommun i vår enkät som har flest infödda fullmäktigeledamöter är Överkalix, där 89 procent är födda i kommunen. Tvåa på den listan ligger Ånge med 82 procent och därefter följer Pajala, Örnsköldsvik och Norsjö med 75-77 procent infödda. I den andra ändan av listan finner vi Österåker där endast 3 procent av de svarande uppger att de är födda i kommunen. I Salem, Höör och Håbo är det också under 10 procent av ledamöterna som angett att de är födda i kommun¬en. Österåker och Salem är två av de kommuner som haft kraftigast befolkningsökning under de senaste decennierna. Från att ha varit utpräglade landsbygdskommuner är de idag förorter i Stockholms storstadsregion.
Men den mest uppmärksammade frågan om varifrån våra politiker kommer är givet¬vis den om utländsk härkomst. Våra frågor i enkäten om etnisk bakgrund handlade inte om var man var född utan var ledamöterna och deras föräldrar ”huvudsakligen [har] vuxit upp”. Det betyder att personer som är födda i utlandet men adopterats av svenska föräldrar och vuxit upp i Sverige klassificeras som etniska svenskar. Våra siffror över andelen invandrare bland ledamöterna är därför något lägre än de som återfinns i SCB:s registerdata eftersom dessa utgår från födelseland och inte uppväxtland.
Den stora fördelen med uppgifterna från vår enkät är att vi kan bilda oss en uppfattning om inte bara hur många politiker som är uppvuxna utomlands utan också hur många som har utländska föräldrar. Dessa resultat presenteras i Tabell 8.
Det visar sig att 95 procent av både kommun- och landstingsfullmäktigeledamöterna är uppvuxna i Sverige. Bland dem i kommunfullmäktige som är uppvuxna i Sverige har 5,0 procent en förälder och 1,4 procent två föräldrar som är uppvuxna i utlandet. I landstinget är andelarna några tiondels procentenheter lägre. Det finns en liten grupp, närmare bestämt 12 personer, som svarat att de är uppvuxna i utlandet men har två svenska föräldrar. Dessa inkluderas här i gruppen uppvuxna i Sverige, det vill säga etniska svenskar. Enligt gängse terminologi används termen utländsk bakgrund för personer som är födda i utlandet och som är födda i Sverige men där båda föräldrarna är födda i utlandet. I vår studie har 6 procent av kommunfullmäktigeledamöterna och 5,8 procent av landstingsfullmäktigeledamöterna utländsk bakgrund.
Nästa fråga är om andelen ledamöter med utländska rötter skiljer sig åt mellan partierna? Figur 13 nedan redovisar vilket ursprung kommunfullmäktigeledamöter har efter vilket parti de tillhör.
Figur 13. Andel kommunfullmäktigeledamöter inom de olika partierna som är uppvuxna i utlandet, eller vars föräldrar är uppvuxna i utlandet.
Kommentar: Figurens staplar visar hur många procent av Sveriges kommunfullmäktigeledamöter från olika partier som är uppvuxna i utlandet eller har en eller två föräldrar som är uppvuxna i utlandet. Staplarna är rangordnade från vänster till höger efter hur hög total procentandel de olika partierna har.
Skillnaderna mellan ledamöterna i kommun- och landstingsfullmäktige är mycket små. Desto större skillnader hittar vi mellan partierna. Av partierna är det Miljöpartiet och Vänsterpartiet som inte bara har den högsta andelen ledamöter som har vuxit upp i utlandet (9,6 respektive 9,2 procent) utan också hög andel ledamöter som är uppvuxna i Sverige med en eller två föräldrar uppvuxna i utlandet. Sammantaget har ungefär var femte kommunpolitiker i dessa båda partier vuxit upp i utlandet eller har minst en förälder från utlandet. På tredje plats bland partierna kommer gruppen övriga partier, där 12 procent av ledamöterna är uppvuxna i utlandet eller har minst en utländsk förälder. Bland ledamöterna från Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Sverigedemokraterna är motsvarande andel 9-11 procent. Klart lägst andel ledamöter med minst en förälder från utlandet har Centerpartiet (5 procent).
Sverigedemokraterna skiljer sig alltså inte så mycket från övriga partier när man räknar den sammanlagda andelen ledamöter med utländska rötter, men det beror på partiets relativt sett hög andel företrädare med en förälder född i utlandet. Om man räknar andelen ledamöter som själva är uppvuxna i utlandet så ligger Sverigedemokraterna klart lägst med 0,9 procent. Vid en närmare analys visar det sig att Sverigedemokrater med utländska föräldrar främst har sina rötter i något av de övriga nordiska länderna. Ingen Sverigedemokratisk kommunpolitiker har två föräldrar som kommer från länder utanför Europa.
Frågor till läsarna
Tror ni att det har någon betydelse för politiken i en kommun om många politiker är inflyttade jämfört med om nästan alla är uppvuxna i kommunen?
Och vad tror ni det beror på att andelen ledamöter med utländsk bakgrund skiljer sig så klart åt mellan partierna?
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar