Fullmäktigeledamöternas inkomst

De folkvalda i kommun- och landstingsfullmäktige har generellt en bättre ekonomisk situation än vad medborgarna har. I detta inlägg skall visa i vilken utsträckning detta beror på om politikerna i genomsnitt är äldre och har en annan familjesituation än medborgarna.

Inkomst kan mätas på flera sätt och i vår enkät har vi valt att använda fullmäktige-ledamöternas hushållsinkomst. Med detta mått kan en relativt sett lågavlönad ledamot klassas som höginkomsttagare om vederbörande sammanlever med en person med en hög lön. Måttet kan med andra ord sägas vara ett uttryck för socioekonomisk ställning.

En viktig aspekt när vi vill förklara lönespridning mellan hushåll är hur hushållet är sammansatt. Består det av en eller flera personer och ingår barn i hushållet? Dessutom spelar det stor roll för inkomsten vilken ålderskategori man befinner sig i. Personer under 30 år har ofta inte etablerat sig på arbetsmarknaden och har därmed inte hunnit uppnå höga inkomstlägen. En inte obetydlig andel av denna grupp är studenter. Bland personer över 65 år är pensionen den klart viktigast inkomsten och den är naturligtvis klart lägre än för yngre grupper.

Genom att jämföra medelvärden för olika grupper folkvalda uppdelat efter ålder och familjesituation kan vi gräva djupare i frågan om så kallad inkomstrepresentativitet. Är det så att den bristande inkomstrepresentativiteten mellan medborgare och valda kan förklaras av att de folkvalda i kommuner och landsting har uppnått en viss ålder och därför har en annan familjesituation än vad befolkningen som helhet har? Tabell 13 ger svar.



Det genomsnittliga svenska hushållet år 2007 hade enligt SCB en inkomst på 325 000 kr. I kommunfullmäktige var motsvarande siffra 526 000 kr och i landstingsfullmäktige 604 097 kr. Det betyder att den genomsnittlige fullmäktigeledamoten i kommunerna har 62 procent högre hushållsinkomst än den genomsnittliga medborgaren, medan den genomsnittliga landstingsledamoten har 86 procent högre inkomst.

Familjesituation och ålder förklarar en mindre del av den bristande inkomstrepresentativiteten mellan väljare och valda. Men som Tabell 13 tydligt visar är den genomsnittliga hushållsinkomsten klart högre bland politiker än bland medborgarna i samtliga ålders- och familjetypsgrupper.

Fråga till läsarna
Familjesituation och ålder förklarar endast en mindre del varför höginkomsttagare är överrepresenterade i politiken. Vad tror ni det beror på att de folkvalda har så mycket högre hushållsinkomst än vad medborgare har?