Att ställa direkta frågor om individers religiösa trosuppfattningar kan uppfattas som känsligt. När man studerar individers religiositet är det därför vanligt att frågor istället ställs om hur ofta man ägnar sig åt vissa religiösa aktiviteter. I både Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen och i Riksdagsundersökningarna har följande fråga ställts: ”Hur ofta går du på gudstjänst eller annat religiöst möte eller ägnar dig åt någon religiös aktivitet?”. Den religiösa aktiviteten bland våra folkvalda på samtliga politiska nivåer redovisas i tabell 12.
Den religiösa aktiviteten skiljer sig inte nämnvärt åt mellan de tre politiska nivåerna. Omkring 38-42 procent av ledamöterna i riksdag, landsting och kommun ägnar sig åt religiösa aktiviteter några gånger om året eller mer. Andelen som aldrig deltar i sådana aktiviteter är 23 procent bland kommunpolitikerna, 25 procent bland landstings¬politikerna och 31 procent bland riksdagspolitikerna.
Skillnaderna mellan partierna är desto större. I synnerhet vänsterpartisterna märker ut sig genom att hela 58 procent av ledamöterna i kommunerna aldrig deltar i religiösa aktiviteter. Miljöpartiet och Socialdemokraterna följer som nummer två och tre när det gäller låg religiös aktivitet, och därefter följer Folkpartiet, Moderaterna och Centerpartiet. Kristdemokraternas företrädare skiljer sig från de övriga genom att i långt mycket högre grad än andra partiers ledamöter delta i religiösa aktiviteter. Bland kristdemokratiska kommunpolitiker är det endast 3 procent som aldrig ägnar sig åt religiösa aktiviteter medan hela 76 procent deltar i sådana aktiviteter minst en gång i månaden.
En fråga i enkäten till kommun- och landstingspolitikerna gällde vilken trostillhörighet, om någon, de har. Hur kommunfullmäktigeledamöterna svarade på den frågan redovisas i figur 15.
Figur 15: Kommunfullmäktigeledamöternas tillhörighet till kyrka, annat religiöst samfund eller religion (procent).
Sjuttio procent av kommunfullmäktigeledamöterna och 68 procent av landstingsfullmäktigeledamöterna säger sig vara medlemmar i Svenska kyrkan, vilket är något lägre än i befolkningen (73 procent år 2008).
Sex procent av ledamöterna har angett att de tillhör en frikyrka och ytterligare en dryg procent att de är medlemmar av den katolska kyrkan eller en ortodox kyrka.
Det betyder att sammanlagt 76 procent av landstingspolitikerna och 77 procent av kommunpolitikerna tillhör en kristen kyrka. En dryg procent av ledamöterna anger att de tillhör en annan religion, kyrka eller samfund. Både i landstingen och i kommunerna har 22-23 procent svarat att de inte tillhör någon kyrka eller religion.
När vi jämför resultaten för ledamöter i olika partier i tabell 13 nedan finner vi samma mönster när det gäller andelen som inte tillhör någon religion som när det gäller religiös aktivitet i tabell 12.
I Vänsterpartiet står 57 procent av kommunpolitikerna utanför samtliga kyrkor medan hela 96 procent av Kristdemokraternas ledamöter är medlemmar i en kyrka eller motsvarande.
Den högsta anslutningen till Svenska kyrkan har Centerpartiet, där nio av tio politiker är medlemmar i den tidigare statskyrkan. I Kristdemokraterna är det endast 33 procent som är medlemmar i Svenska kyrkan, vilket är en lägre andel än i till och med Vänsterpartiet. Förklaringen är att kristdemokrater i mycket hög grad är anslutna till frikyrkorna, i första hand Pingstkyrkan och närstående samfund. Av de kommunpolitiker som är frikyrkliga är hela 62 procent kristdemokrater.
Det fåtal muslimer som finns representerade i svenska kommunfullmäktigeförsamlingar är nästan samtliga företrädare för något av de rödgröna partierna.
Ledamöternas ålder är en av de viktigaste förklaringsfaktorerna både för grad av religiös aktivitet och om man är medlem av någon kyrka eller religion. Bland ledamöter under 30 år deltar 49 procent aldrig i någon religiös aktivitet och 32 procent säger sig inte vara medlem av någon kyrka eller religion. I gruppen ledamöter som är 65 år eller äldre är det endast 19 procent som aldrig deltar i religiösa aktiviteter och 17 procent som inte är medlem av någon kyrka eller religion.
Även kommunernas geografiska placering har ett samband med politikernas religionsutövning. Den högsta andelen ledamöter som inte deltar i religiösa aktiviteter finner vi i Stockholms län (34 procent) och den lägsta andelen i Jönköpings län (17 procent). Den kommun som har den lägsta andelen ledamöter som inte deltar i religiösa aktiviteter är Borgholm (8,0 procent), följt av ett antal kommuner i Jönköpings omedelbara närhet: Vaggeryd (8,7), Sävsjö (8,7) och Habo (9,5). De kommuner där högst andel ledamöter inte deltar i några religiösa aktiviteter är Sundbyberg (60 procent), Tyresö (56) , Eskilstunda (50) och Stockholm (49).
Frågor till läsarna:
Spelar de förtroendevaldas religiösa hemvist någon roll för politiken i kommuner och landsting?
Tycker ni att politikers trosuppfattningar och religiösa tillhörighet är en privatsak eller något som väljarna kan ha ett legitimt intresse av att känna till?
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar